Jag ligger och lyssnar på huset igen. ett svagt sugande från väggarna. igår hade en spindel spatserat över golvet utan att jag märkt det. det knackar ibland. tjuter. i övrigt tyst.
Jag läser andras ord och undrar när mina skall komma ut. jag tänker redan på bilderna jag tänkt. ändock förblir jag tyst, fingrarna stilla. väntansvärden eller längtansvärden. låtsasvärlden låter sig väntas på. så jag läser rad efter rad, andras röster, någons fiktiva minne.
Jag går tantolunden runt. södra station, kullersten, lars som sjunger visor medan jag gömmer mig bakom solglas i stormen. cyklar hade vält av vinden här på innergården. mina kläder blåser upp. det var knappt att jag tog mig ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar