och så var det åter dags för den där dagen i veckan, som är satt lite på undantag. dagen då man aldrig riktigt kommer ur sängen och aldrig riktigt vaknar. den där dagen som är satt lite på undantag, dagen då man inte vet hur gammal mjölken eller yoghurten faktiskt är där i kylen i lunchrummet på jobbet.
den där dagen som är satt lite sådär på undantag. dagen som är som en stor gammal flisig tröskel som man måste klättra över för att komma vidare. om man var en veckodag torde måndag vara det sämsta dagen att vara. den ingen vill veta av. att vara en måndag torde vara som att vara riktigt jädra utfryst. det mobbade barnet, den spetälske uteliggaren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar